söndag 28 november 2010

Hur kan man sakna någons röst så mycket?

Omedvetet börjar jag hela tiden tänka på att jag ska ringa morsan, eller åka o träffa henne, idag tog jag upp mobilen när jag satt i lastbilen och körde "brukar nämligen ringa mamma då" och så letade jag upp hennes nummer och skulle precis ringa när jag kom på, fan, min lilla älskade mamma finns inte längre!!!!

Vem ska jag nu bolla ideér och tankar med? vem ska jag nu få gulliga julkort av? vem ska jag nu kunna prata med om allt och skratta ihopa med? Snälla mamma kom tillbaka!!!!!
Saknar dig så jävla mycket, och har så förbannat dåligt samvete att jag nästan tömt din lägenhet helt!
Har dåligt samvete över att jag inte åkte nr o hälsade på dig oftare!

Idag är det två veckor sen som du stilla somnade in! du var 53 år gammal och hade inte ens börjat bli gråhårig, ändå såg du ut som du va en bra bit över 65 i ansiktet sista tiden pga att din lilla kropp tog all näring du fick i dig för att orka andas! Du åt dåligt, trots att du hade mat hemma, när du väl ätit riktig mat så va du så pigg och glad och jag försökte tala om för dig flera hundra gånger att du måste äta, då mår du bättre och det kommer dämpa din ångest och du kommer gå upp i vikt bara du äter! mamma lovade mig att äta och hon höll det ett par veckor sen sluta hon igen! Jag tror inte mamma ville mer, hon saknade mormor för mycket! Nu är ni äntligen tillsammans igen! mor och dotter! ett vackert par och håller ihopa precis som ni gjorde förr!
Men saknaden är stor, grymt stor! Hoppas jag orkar ta mig ur detta och gå vidare, men jag lovar dig mamma att även om jag går vidare och lever mitt, så kommer jag ALDRIG att glömma dig! du va världens bästa mamma!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar