Kom guldlock med ögon blå
Kom nu för jag längtar så
Kom nu
Med din evighet
Som det enda svar jag vet
Men det är så oerhört svårt att acceptera att du är borta ur mitt liv! Dessa två dagarna som varit har varit som en dimma! Onsdagen började med att jag åkte ner till skåne, hela vägen satt man typ bara och stirrade ut genom framrutan och resan blev svårare och svårare ju närmare Åhus jag kom, när jag väl svängde in på min älskade mammas gatan och såg hennes bil och huset hon bodde i så brast allt. Tårarna bara rann, fann ingen hejd på dom, jag vägrade förstå, satt i bilen med dörren öppen och bara stirrade mot fönsterna för att få en skymt av mamma, men inte, tog några kliv ur bilen och ställde mig vid hennes postlåda och bara stirrade mot dörren, där stod jag i ca en timme och bara grät innan mammas syster Gunilla kom och kramade om mig och frågade om jag ville att hon skulle gå upp ensam först. Men jag ville upp, jag ville se att där va fridfullt och att allt var i sin ordning.
Jag satte nyckeln i låset, vred om och började gå upp för trappan, någonstans inom mig hoppades jag verkligen att hon skulle sitta där på sin stol i köket vid datorn med en kopp kaffe och en cigg i handen, men inte!
Jag hade precis lugnat ner mig när allting brast igen när jag klev in genom den andra dörren och såg att där var tomt, förvirrad och ledsen började jag gå runt och kolla, såg hennes säng, hennes kläder, alla möbler och saker, så många intryck så många känslor och alla miljoner tankar som bara fort runt. Var skulle vi börja? vad ska jag göra? varför lämna du mig? tog du ditt liv eller somnade in fridfullt?
Vi började att röja lite smått och det va så tungt, det va så otroligt jobbigt, men efterhand som allt sjönk in så kändes det lite lättare på något sätt. Vi åkte ner till begravningsbyrån, träffade begravnings killen Anders, jätte trevlig och tillmötesgående, han hjälpte mig med allt och jag valde en jätte fin vit kista med en handmålad blå fjäril på, har inte riktigt valt gravsten för han ska skicka den nya katalogen till mig. Det va han som var där och hämtade mammas kropp i söndes ( 14 november ) och han sa det att hon hade legat så himla fridfullt i sin säng, på rygg, med täcket vid halsen och handen vid sitt huvud, med slutna ögon, precis som att hon sov. Jag tänkte att det säger han väl till alla men när mammas granne som bor under henne och som va uppe när polisen va där för att identifiera henne så sa hon samma sak "Jag va livrädd när jag skulle se henne, va första gången jag skulle få se någon död, men det va verkligen en lättnad när jag såg henne, det såg precis ut som att hon låg där och sov" ord som kändes så skönt att få höra då vet jag att hon inte led, för hon led tillräckligt med sin KOL, panikångest och depression. Grannen berättade tom att sista tiden hade tagit mamma ca 3 timmar att ta sig från lägenheten till bilen och köra ner och handla och tillbaka pga hennes väldigt extrema ångest som hon fick efter mormor gått bort 2007. Så jag tror att mamma lagt sig för kvällen och sen bara somnat in för att aldrig vakna igen, det gör ont att säga det, för då va hon inte beredd på det, och då börjar tankarna snurra om det är något jag eller hemtjänsten kunnat göra för att förhindra detta. Hade vi gjort så eller så, så kanske hon varit i livet idag.
Hon hade börjat planera att skaffa färdtjänst, särskilt boende, en godman osv, men när jag fick höra det av grannen att grannen hjälpt mamma med att börja fixa sådant och övertalat henne till att gå med på det, " jag visste inte om det då mamma förbjöd susanne grannen att tala om det för mig, trots att hon ville ringa och berätta, eftersom hon visste att mamma bara ljög för mig och sa att allt va bra för att inte oroa mig" Men när jag fick höra detta så började tankarna komma att det ändå kanske va skönt för mamma att få somna in lugnt och stilla och slippa allt med färdtjänst, särskilt boende, en godman osv, för det är inget liv jag velat att hon skulle ha, jag hade inte velat att mamma skulle ha det livet när hon va 53 år gammal, och hon ville själv inte ha det!
Mamma pratade dessutom om att mormor var där jätte mycket sista tiden och hälsade på! och grannen sa åter igen detta om en lång dam med rock o hatt som varit på besök i trädgården oftare sista tiden och mumlat att det snart va dags. Jag tror att mormor kom för att hämta henne, jag har haft besök av mamma, för er som inte är så vidskepliga så kommer ni säkert uppleva detsamma när någon nära till er går bort. Igår när jag packat ner en del av mammas saker i bilen och skulle lämna lägenheten så satte jag mig på hennes säng och pratade, pratade till mamma, berättade om begravningen, och om hur mycket jag saknar och älskar henne, om hur jag faktiskt börjar inse att det va skönt att hon fick somna in lugnt och stilla och slippa sin ångest, berättade också att jag hoppas hon hälsar på mig så ofta hon vill för jag är inte rädd. Undrar om det är normalt att göra så här, bara prata ut i luften, men jag tror det, tror många känner igen sig!
Begravningen kommer att va en öppen sådan för alla som vill komma och ta ett sista förväl av min lilla mamma, världens bästa mamma dessutom! får lov att komma till Oppmanna kyrka fredagen den 10 december kl 11.00. Dödsannonsen kommer stå i kristianstadbladet lördagen den 20 November och det kommer även hamna på en sida som heter www.familjesidan.se. Minnes gudstjänst kommer att va i Åhus kyrka söndagen den 21/11 2010 kl 11.00 och i Yngsjö kapell kl 14.00.
Mammas önskan som hon talade om för Gunilla hennes syster när mormor gick bort var att få bli begravd så nära mormors och morfars grav som möjligt, jag va där och kollade på kyrkogården och hittade en fin plats vid ett träd några meter ifrån mormor och morfars grav. Men så ringde jag kyrkovaktmästaren och berättade det, och han sa att mormor och morfars grav är en 2 personers grav då mormor ville ligga tillsammans med morfar, och att morfar legat där sen 1982, och att han legat där så pass länge att vi tom kunde jordfästa mamma i samma grav som mormor och morfar! Det kan ju inte bli bättre än så, då får dom tom dela grav! Känns så oerhört skönt! Sen kommer jag välja ut en liggande gravsten att lägga framför mormor och morfars grav! Mamma blir begravd på en fredag för att mormor också blev begravd på en fredag, och mamma och mormor va så extremt nära varandra, dom var som en person tillsammans.
Jag vet att du har det bättre nu mamma, trots min extrema saknad! Du står där uppe på ett moln tillsammans med mormor, du har din tuffa långa skinnjacka på dig, en snygg tunika med ett vackert bälte och svarta leggings, du har dina converse liknande skor på dig som är i jeanstyg med dragkedja på sidorna och fickor på, du är tufft sminkad som vanligt och fixat frisyren, du är inte lika smal längre, du tuggar tuggumi och tar ett glas vitt och står där och skrattar och snackar skit med mormor och kollar ner på mig!
Vila i frid min älskade, saknade mamma 58.02.15 - 2010.11.14 <3
Kommer fälla så många tårar för dig och jag gör det just nu när jag sitter här och skriver detta förbannat långa inlägg! men det är del av min behandling av sorgen! Jag älskar dig! nu och för alltid!