söndag 12 september 2010

Ett liv som arbetslös Del 1

Tänkte jag skulle börja blogga om hur det är att gå hemma och inte hitta sig ett jobb! Många gillar nog det, men jag är inte den typen, jag vill arbeta, hålla igång, köra lastbil, träffa folk, hade jag kunnat hade jag gärna jobbat 7 dagar i veckan! Men vad gör man när man ringt runt som en galning om lediga jobb eller vikarie platser och bara får nej? som tur är har jag fått en kompetent handläggare på arbetsförmedlingen som har koll på jobb och företag inom Transport, lager och logistik sektorn, känns faktiskt lite mer tryggt.


Många känner säkert igen sig i hur jag känner, man ser det som en social frihet att kunna gå upp när klockan ringer och gå till jobbet, få göra det man tycker om och få betalt för det! Många går iof till jobbet utan att trivas där men gör det för att dom måste pga att dom har en familj att försörja, eller bara av rädsla att dom vill inte ta risken att hitta något dom verkligen vill göra ifall man inte skulle kunna hantera det och inte lyckas göra ett bra jobb, vissa blir behandlade illa på sitt jobb och mår dåligt psykiskt och kanske tom fysiskt. ALLA förtjänar att kunna gå upp när klockan ringer och gå till ett jobb dom trivs med där man har bra förmåner och bli väl omhändertagen med schyssta arbetskamrater.


En dag som arbetslös funkar, och tom 1-2 veckor funkar, för till en början känns det mer som en semester, man kan ta tag i allt man inte hunnit som att storstäda lägenheten, serva bilen, tvätta det där berget med tvätt, städa kök och badrum, handla hem allt men inte haft tid att handla hem tidigare, ringa runt en massa ärenden som man inte har hunnit med tidigare eller som fallit bort pga stress på jobbet, man behöver klippa sig, och när man väl kopplar av känner man hur tandverken kommer smygandes eller andra kroppsliga bekymmer.


Men efter dessa två veckorna, när man gjort alla sakerna och tagit igen allt där hemma, då börjar man klättra på väggarna, man ringer runt på jobb, stämplar a-kassa får inte sina utbetalningar i tid och efter 30 minuters telefon kö kommer man äntligen fram och kan skälla ut den där stackaren som inte alls har med saken att göra. Man blir frustrerad och klättrar på väggarna och försöker skriva lappar med "att göra saker" allt för att dagen ska bli kväll så man kan sova igen, man kollar afs hemsida 10 gånger om dagen efter nya jobb inom sitt yrke men blir lika besviken varje gång! Jag har en plan som kanske kan funka! iaf för mig och det yrket jag är utbildad inom, vilket är min dröm. Mer om detta i Del 2!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar